logo

logo_eu

logo_cordis

  • językIT
  • językNL
  • językPL
  • językSP
  • językSW
  • językEN

select language

Recommend to a friend

close
  • Print
  • Listen
  • Recommend to a friend

O projekcie

Centrum Monitorowania Jakości w Ochronie Zdrowia (CMJ), w imieniu Polski, uczestniczy w projekcie badawczo-naukowym współfinansowanym przez Unię Europejską „Improving the Continuity of Patient Care Through Identification and Implementation of Novel Patient Handover Processess in Europe” (HANDOVER) czyli „Poprawa ciągłości opieki poprzez standaryzację komunikacji i informacji przy przekazywaniu pacjenta na różne poziomy opieki”.

Projekt jest aplikowany w ramach Siódmego Programu Ramowego; Temat 1. Zdrowie (FP7-HEALTH-F2-2008-223409).

Cel projektu

Celem projektu jest wypracowanie rekomendacji na temat przekazywania pacjentów z poziomu opieki szpitalnej do POZ oraz z POZ do szpitala.

Partnerzy

W projekcie realizowanym w latach 2008-2011 uczestniczą instytuty i centra badawczo-naukowe, oraz uniwersytety - jednostki wiodące w badaniach nad jakością opieki zdrowotnej w Europie, w tym:

1.University Medical Centre (UMCU), Utrecht, Holandia,
2.Avedis Donabedian University Institute. Autonomous University of Barcelona (FAD), Barcelona, Hiszpania,
3.University of Birmingham (BHAM), Birmingham, Anglia,
4.Centrum Monitorowania Jakości w Ochronie Zdrowia (National Centre for Quality Assessment in Health Care (CMJ/NCQA), Kraków, Polska,
5.Azienda Sanitaria Firenze (ASL 10 FIRENZE), Włochy,
6.Radbound University Medical Centre (RUNMC), Holandia,
7.Educational Technology Expertise Center (OUNL), Holandia,
8.Karolinska Institutet (KI), Szwecja.

Koordynatacja projektu

Koordynatorem merytorycznym projektu jest Prof. Paul Barach z University of New South Wales w Australii
Zarządzającym projektu jest dr Loes Pijnenborg z Uniwersytetu Medycznego w Utrechcie w Holandii.

Zadania CMJ w projekcie


Jako partner projektu CMJ koordynuje w Polsce realizację badania jakościowego oceniającego sposoby komunikacji i zakres informacji dotyczących przenoszenia pacjentów z poziomu opieki szpitalnej do POZ oraz z POZ do szpitala.

Celem badania jest określenie idealnych i rzeczywistych ścieżek przepływu informacji pomiędzy lekarzem szpitalnym/pielęgniarką a lekarzem rodzinnym/pielęgniarką pacjentów hospitalizowanych, określenie czynników blokujących i ułatwiających ten przepływ informacji, jak również określenie bezpieczeństwa i dobrostanu pacjenta w trakcie jego przekazywania.

Badanie obejmie wszystkich uczestników badanego procesu, tj. pacjentów hospitalizowanych/lub ich opiekunów, klinicystów, pielęgniarki szpitalne opiekujące się pacjentami w trakcie hospitalizacji a także ich lekarzy rodzinnych oraz pielęgniarki środowiskowe, w dwóch równoległych modułach:

  • moduł I dotyczy przyjęcia pacjenta do szpitala oraz przekazania hospitalizowanego pacjenta do POZ w oparciu o relacje między uczestnikami procesu (lpacjenci – ich konkretni  lekarze szpitalni/pielęgniarki, lekarze rodzinni tychże pacjentów/pielęgniarki). Podstawową metodą w tym module będzie wywiad pogłębiony.
  • moduł II obejmuje zogniskowane wywiady grupowe w wyżej wyszczególnionych grupach respondentów.

Uzupełnieniem wyników badania opinii będą wyniki analizy zawartości dokumentacji pisemnej badanego procesu:

  • skierowania do szpitala od lekarza rodzinnego lub specjalisty,
  • karty informacyjnej leczenia szpitalnego,
  • szpitalnej dokumentacji medycznej pacjentów
  • dokumentacji medycznej pacjentów w praktyce lekarza rodzinnego

Analizowane dokumenty będą dotyczyć pacjentów, z którymi prowadzone będą wywiady indywidualne.

Badanie jest realizowane w okresie  sierpnia do grudnia 2010 r.

CMJ w ramach udziału w projekcie  uczestniczy także w opracowywaniu pakietu szkoleniowego na temat praktycznego wdrożenia udokumentowanych sposobów komunikacji i zakresu przekazywanych informacji.

Rezultaty i wyniki projektu HANDOVER:

  • identyfikacja i opracowanie najlepszych wzorców komunikacji i wystandaryzowanego zakresu informacji dotyczącego przenoszenia pacjentów z poszczególnych poziomów opieki,
  • opracowanie rekomendacji/wytycznych na poziomie Unii Europejskiej dotyczących bezpiecznej i efektywnej komunikacji przy przekazywaniu pacjenta z poziomu POZ do poziomu opieki szpitalnej i vice versa,
  • opracowanie stosownych narzędzi do praktycznego wdrożenia określonych sposobów komunikacji i przekazywania informacji,
  • wdrożenie najlepszych wzorców komunikacji w codziennej praktyce lekarskiej w krajach uczestniczących w projekcie.

Recommend to a friend

close
  • Print
  • Listen
  • Recommend to a friend

What is the project about?

HANDOVER: Improving the Continuity of Patient Care Through Identification and Implementation of Novel Patient Handover Processes in Europe

The project is coordinated by the University Medical Centre, Utrecht (UMCU) and co-funded by the European Commission within 7th Framework Programme (FP7-HEALTH-F2-2008-223409).

Project Leader: Paul Barach, MD MPH
Project Manager: Loes Pijnenborg, MD PhD


Key words:
optimizing, handover, primary care - hospital interface, best practices, standardized approaches to handover communication, measuring effectiveness

Concept
Continuity of clinical care (with multiple provider involvement), either at a patient’s referral to a hospital by a primary care specialist or at a patient’s discharge from the hospital (hereafter referred to as ‘handover’), is a critical aspect of a patient’s care, but often continuity is poor and incomplete. Incomplete handover to a secondary/tertiary care unit or discharge from hospital can lead to adverse patients events as well as pain and suffering. These events  may ultimately lead to either life threatening situations during treatment/surgery or avoidable treatment and / or re-admission after the patient’s discharge. Proper care transitions are especially important for vulnerable groups (e.g. the elderly and the very young), as they are for high-risk patients with multiple co-morbidities.

Objective
The overall objective of HANDOVER is to optimize the continuum of clinical care at the primary care hospital interface (see figure 1). The goal is to reduce unnecessary and avoidable treatment, medical errors and loss of life. We will do this by identifying and studying best practices and creating standardized approaches to handover communication at the primary care hospital interface and by measuring the effectiveness of these practices in terms of costs and impact on patients.


Focus of HANDOVER Project
HANDOVER will focus on specific areas for defining best practices that could be applicable to other areas of the health care system at the primary care / hospital interface. The focus will be on four elements:

  • Groups: HANDOVER includes attention to the care of elderly patients (60+), young patients (< 2 years ) and handovers of patients with multiple disorders (especially co-morbidities). Additionally, attention will be paid to other minority groups, such as people with communication problems due to language barrieres and/or hearing/seeing impairments.
  • Disorder: In order to properly address the health care continuum, several disorders have been identified in which the entire chain of care (primary care – referral – hospital – discharge – after care by primary care physician) is represented.  The selected disorders include chronic illnesses such as diabetes, heart disease, asthma, and COPD and poly-pharmacy patients (> 6 drugs per patient).
  • Microsystems: HANDOVER studies the primary care / hospital interface from varying points of view and microsystems, including transfers from the first aid team to the emergency department.
  • Regional settings: HANDOVER is a joint venture between various European regions & countries, so that regional and cultural differences throughout Europe can be taken into account, as these difference are vital for a successful dissemination of identified best practices.



Routing of information at primary/hospital interface


The routing of information between different microsystems at the primary/hospital interface can -in general terms- be depicted as a two way process. A distinction is often made between 2 situations: referral of a patient to a hospital by a primary care specialist and discharge from the hospital and consequent follow-up of clinical care by a primary care specialist. HANDOVER focuses on both these processes.

Recommend to a friend

close
  • Print
  • Recommend to a friend

Estudio HANDOVER

Estudio HANDOVER - Barreras y facilitadores para la comunicación efectiva entre la atención especializada y la atención primaria en España (Cataluña).
Este proyecto esta coordinado por el University Medical Centre, Utrecht (UMCU) y co-financiado por la Comisión Europea dentro del Séptimo Programa Marco (FP7-HEALTH-F2-2008-223409).

Project leader: Paul Barach, MD MPH
Project Manager: Loes Pijnenborg, MD PhD

Presentación
La coordinación de la atención clínica con la implicación de múltiples proveedores, o al ingreso del paciente al hospital o de su alta, es un aspecto crítico en la atención. Problemas de coordinación en estos momentos pueden resultar eventos adversos que ultimadamente pueden ocasionar daños al paciente o resultar tratamientos innecesarios o readmisiones. Las transiciones entre niveles de atención es particularmente problemático para los grupos de pacientes vulnerables y de alto riesgo. 

El objetivo general del estudio Europeo HANDOVER es optimizar la continuidad de la atención clínica en la transición entre la atención primaria y especializada y reducir los tratamientos innecesarios y evitables. Este objetivo se estudiará identificando e evaluando las mejores prácticas y creando enfoques estandarizados para mejorar la comunicación entre los niveles asistenciales. Finalmente, se evaluará la efectividad de estas prácticas en términos de costes e impacto en los pacientes.

Objetivo estudio en España
El objetivo del estudio en España es identificar las principales barreras y facilitadores para una comunicación efectiva entre la atención primaria y la especializada en pacientes crónicos de grupos étnicos minoritarios.

Se trata de un estudio observacional basado en métodos cualitativos (entrevistas semi-estructuradas, grupos focales, análisis de procesos y análisis de artefactos) de recogida de datos en 2 hospitales de agudos en Catalunya. Las principales medidas de resultados son las barreras y facilitadores en la comunicación entre la atención primaria y la especializada.

Se incluyen profesionales (médicos, enfermeras) en la atención primaria y especializada y pacientes con los siguientes diagnósticos (principal o secundario): Enfermedad pulmonar obstructiva crónica, diabetes, asma, insuficiencia cardiaca o pacientes que esten en tratamiento con 6 o más medicamentos.

Además, en el estudio Español se enfocará en pacientes que cumplan al menos con dos de los 3 siguientes criterios: menor competencia cultural, limitaciones en la habilidad para desenvolverse en el entorno sanitario (capacidad para leer, escribir , entender y proceder de acuerdo a la información y tareas descritas) y/o barreras idiomáticas.

 

Recommend to a friend

close
  • Print
  • Recommend to a friend

Förbättrad kontinuitet inom patientens vårdnätverk - ett europeiskt samarbetsprojekt

 

Bakgrund

I vården av kroniskt sjuka samverkar vård- och omsorgsgivare inom flera olika specialiteter och organisationer i nätverk runt en patient. När det medicinska ansvaret för en patient förs över från en vårdenhet till en annan finns risk för att viktig information går förlorad och leder till försämrad vårdkontinuitet. Även om teamarbetet inom respektive vårdenhet – ett s k kliniskt mikrosystem – är välfungerande är det därför viktigt att fokusera på samverkan mellan flera kliniska mikrosystem inom patientens vårdnätverk.

I samband med överflyttning av vårdansvar mellan olika vårdgivare inom t.ex. primärvård och akutvård innebär brister i kommunikationen påtagliga risker för patientsäkerheten. En akut sjukdom/olycksfall kan komplicera patientens möjlighet att vara aktiv och delaktig, samtidigt som utskrivning till primärvården kräver omsorgsfull överrapportering av vidtagna åtgärder och t ex förändrade läkemedelsordinationer. Sårbara patientgrupper som äldre, multisjuka och patienter med många läkemedel är särskilt utsatta.

De ovan beskrivna problemen har uppmärksammats både i Sverige och internationellt. EU har behandlat en för åtta universitet gemensam ansökan om förbättrad vårdkontinuitet och beslutat att stödja detta samarbetsprojekt: ”Improving the continuity of patient care through identification and implementation of novel patient handoff processes in Europe”.  Projektet leds från Utrecht i Nederländerna och samlar forskare även från England, Spanien, Italien, Polen och Sverige. Det innehåller flera delstudier, var och en med en ansvarig forskargrupp. Det svenska delprojektet utgår från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge där systematiskt kvalitetsarbete med hjälp av processarbete bedrivits en längre tid. Det nu aktuella projektet fokuserar på överföring av vårdansvar från/till primärvård och till/från akutklinik.

 

Syfte

Det övergripande syftet med studien är att analysera kommunikationen vid patientens överflyttning inom vårdnätverket i samband med akutvård. Ett vidare syfte är att med analysresultatet som grund utveckla och implementera modeller för överföring/övertagande av vårdansvar mellan vårdgivare.

Vetenskapliga frågeställningar:

Övergripande frågeställningar:

Kan de faktorer identifieras som underlättar respektive försvårar en effektiv kommunikation vid överförande och övertagande av ansvar för patientens vård?

Kan denna kunskap ligga till grund för utveckling och implementering av modeller för överföring/övertagande mellan vårdgivare?

Specifika frågeställningar:

 

  1. Vilka hindrande och underlättande faktorer finns i de medicinska, sociala och tekniska sammanhang där överförande och övertagande av vårdansvar sker?
  2. Vad i överförande/övertagandeprocessen medför risker, tillbud och negativa händelser för patienten?
  3. Vad i läkemedelförskrivning respektive kommunikation om läkemedelsanvändning medför risker, tillbud och negativa händelser för patienten?
  4. Vilka faktorer är underlättar kommunikationen mellan patienten och hans/hennes vårdnätverk?
  5. Vilka säkra och effektiva överförande- respektive övertagandeprocesser kan utvecklas baserat på studiens resultat?
  6. Vilka modeller, verktyg och utbildningsinsatser behövs för implementering av en sådan välfungerande kommunikationsprocess?

 

Metod

Projektet är en prospektiv studie, huvudsakligen genomförd med kvalitativ metod. Data insamlas genom intervjuer och genom granskning av patientdokumentation.

Följande datakällor kommer att användas:

 

  • individuella semistrukturerade intervjuer med patienter, anhöriga och vårdgivare
  • fokusgruppsintervjuer med patienter och vårdgivare
  • patientdokumentation rörande överförings/övertagandeprocessen

 

Urval och rekrytering

Inklusionskriterier:

För individuella intervjuer och journalstudier väljs c:a 30 patienter, 18 år eller äldre, som

 

  • vårdas på akutvårdsavdelning vid  Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge,
  • är listad hos läkare på vårdcentral i Stockholms län eller hos ”Äldredoktorn” (läkaransvarig vid särskilda boenden i sydvästra Stockholm),
  • har en eller flera kronisk(a) sjukdom(ar) t ex diabetes eller hjärtsjukdom eller som är ordinerade 10 läkemedel eller fler
  • som skrivs ut direkt till hemmet (inkl särskilt boende) från akutvårdsavdelningen.

 

Barn inkluderas inte eftersom studien utgår från akutvårdsavdelningarna där endast vuxna vårdas.


Exklusionskriterier:

 

  • bristande kognitiv förmåga hos patienten
  • bristande förståelse för svenska språket
  • allvarlig psykisk sjukdom
  • inget samtycke till individuell intervju och till kontakt med vederbörandes  primärvårdsläkare eller distriktssköterska

 

För två patienter som enligt ovan exkluderats på grund av bristande kognitiv förmåga, bristande svenskkunskaper eller psykisk sjukdom kommer närstående att tillfrågas om att intervjuas istället.

Urvalet kommer att göras bland inlagda patienter på akutvårdsavdelningarna vilka uppfyller inklusionskriterierna. Ålders- och könsfördelningen i intervjumaterialet ska likna fördelningen hos de patienter med kroniska sjukdomar som skrivs ut till hemmet från de aktuella avdelningarna. En forskningssjuksköterska med anställning vid Akutkliniken kommer att administrera urvalet enligt ovanstående kriterier.

Urval för individuella intervjuer med vårdgivare:

För varje patient som inkluderas tillfrågas efter patientens samtycke sammanlagt tre läkare och/eller sjuksköterskor från patientens vårdnätverk (primärvård och sjukhus). Följande kategorier kan bli aktuella: inläggande akutläkare, utskrivande läkare, primärvårdsläkare eller äldreläkare, patientansvarig sjuksköterska på akutmottagning, utskrivande sjuksköterska, distriktssköterska. Lika många läkare som sjuksköterskor ska tillfrågas om att delta i intervju.

Urval för fokusgruppsintervjuer:

I samband med individuella intervjuer tillfrågas alla om intresse att även delta i en gruppintervju tillsammans med företrädare för patient-/brukarorganisationer. Patient/anhöriggrupp och två personalgrupper rekryteras från primärvård (husläkare, sjuksköterskor) och två personalgrupper från vardera akutmottagning och akutvårdsavdelning vardera 6-8 deltagare.

Studiegruppens storlek

Antalet intervjupersoner, 30 patienter/anhöriga samt för varje patient tre vårdgivare, har valts för att tillförsäkra studien såväl patient- som personalperspektiv, samt för att kunna följa kommunikationsprocesser mellan de tre aktuella mikrosystemen i patientens vårdnätverk. Antalet fokusgrupper har valts enligt samma princip.

Datainsamling

Individuella intervjuer

Intervjuerna planeras omfatta samma frågeområden för patienter, anhöriga och vårdgivare:

 

  1. specifika erfarenheter vid det senaste vårdtillfället där i studien ingående vårdgivare ("kliniska mikrosystem") samverkat
  2. generella erfarenheter av och attityder till den samverkan som skett mellan patient och vårdgivare samt mellan vårdgivare
  3. "critical incident" -frågor (konkreta exempel på lyckad och säker respektive bristande kommunikation i överföringskedjan)
  4. hinder i kommunikationsprocessen
  5. förbättringsförslag avseende kommunikationsprocessen

 

Fokusgrupper

Fokusgruppsintervjuernas frågeområden:

 

  1. attityder till kommunikationen mellan primärvård och sjukhus utgående från några typfall – vad saknades, vad behövde förbättras?
  2. förväntningar på andras roller och egen roll i kommunikationen
  3. förändringsbehov
  4. behov av kompetensutveckling hos personal

 

Processgrupper

En tvärprofessionellt sammansatt grupp träffas för att tillsammans sammanställa en processkarta som gäller vårdöverföring mellan akutkliniken och primärvården och som fokuserar på hinder och underlättande faktorer.

Patientdokumentation

För varje inkluderad patient samlas dokument som rör överföringsprocessen (journaler, remisser, läkemedelslistor, utskrivningsmeddelanden i Webcare m m).

Procedur

Muntlig och skriftlig information om den individuella delen av studien ges i samband med rekrytering, vilken äger rum inför patientens utskrivning från medicinsk akutvårdsavdelning till egen bostad/särskilt boende. Information om projektet lämnas till de tillfrågade patienterna av forskningssjuksköterska, anställd vid Akutkliniken, men inte ansvarig för patientens vård.

De inkluderade patienternas aktuella vårdgivare informeras om studien med patientens samtycke direkt efter utskrivningen från sjukhuset. Denna skriftliga information lämnas till sjukhuspersonalen respektive sänds till primärvården/äldreläkaren.

Information till deltagare i fokusgruppsintervjuer sänds per brev tillsammans med kallelse.

Under datainsamlingsfasen förs register över rekryterade patienter. De inkluderade patienterna tilldelas löpnummer och ett studieprotokoll upprättas för varje patient. Kodlistorna förvaras hos projektledaren och är tillgängliga enbart för den lokala forskningsgruppen. Protokollet ligger även till grund för insamling av dokument som avser överförings/övertagandeprocessen.

Intervjuerna kommer att utföras av särskilt tränade och erfarna intervjuare; en sjuksköterska och en socionom. Intervjuerna inspelas digitalt och transkriberas verbatim. Processkartan framställs med erfaren processgruppsledare som koordinator och överläkare som bisittare. Vårddokumentationen granskas av medicinskt kunniga och IT-vana forskare.

Databearbetning och analys

Såväl individuella intervjuer som fokusgruppsintervjuer analyseras med hjälp av innehållsanalys av en tvärvetenskapligt sammansatt forskargrupp.

Med hjälp av granskning av patientdokumentationen framställs flödesscheman, s k processkartor av fem olika ”typfall”. Fallen ska belysa lyckade respektive problematiska överföringsprocesser; representera patienter i yngre respektive äldre åldersgrupp samt omfatta en patient som själv inte kunnat delta i överföringen utan där kommunikationen gått via närstående. Dessa kartor kommer att utgöra underlag för specialanalys av de aktuella dokumentens innehåll, informationsvärde och kommunikationspotential.

All dataanalys syftar till att identifiera centrala element i överförings/ övertagandeprocessen i avsikt att utforma optimala modeller för framtiden. Triangulering (sammanvägning) av de olika datakällorna och aktörsperspektiven sker för att erhålla ett helhetsperspektiv på överförings/övertagandeprocessen.

Studien ingår i ett europeiskt samarbete inom vilket avidentifierade data och preliminärt analyserade resultat kommer att översättas till engelska och ligga till grund för gemensam slutanalys inom EU-projektet: ”Improving the continuity of patient care through identification and implementation of novel patient handoff processes in Europe”.  Till studien planeras att knytas ett avhandlingsprojekt som fokuserar på patienters delaktighet i överföringsprocessen.

Förväntad betydelse

Vi förväntar oss att få en allsidig belysning av processen i samband med kroniskt sjuka patienters remittering till och inskrivning på akutsjukhus samt deras utskrivning till bostaden/särskilt boende och därmed till primärvårdens ansvarsområde.

Projektets målsättning är att ge kunskap om eventuella behov av förändringar i skriftlig och muntlig kommunikation. Sådan kunskap torde vara användbar för såväl beslutsfattare som vårdpersonal samt inte minst komma utsatta patientgrupper till gagn.

Projektet utgör det svenska bidraget till en aktuell europeisk bild av hur kommunikationen mellan primärvård och sjukhus idag sker och hur den bäst ska utformas. Samtidigt kommer vår kliniska ”best practice” att kunna utvecklas genom erfarenheter och resultat från övriga europeiska deltagarländer.


 

Recommend to a friend

close
  • Print
  • Recommend to a friend

Het Europese FP7- HANDOVER project

Het HANDOVER project wordt gecoördineerd door het UMC Utrecht en is gefinancierd door de Europese Commissie binnen het 7e Kader Programma (FP7-HEALTH-F2-2008-223409).

Wetenschappelijk coördinator: Paul Barach, MD MPH

Project manager: Loes Pijnenborg, MD PhD

 

Achtergrond en doel HANDOVER project

Het HANDOVER project is een Europees project met als doel het optimaliseren van de continuïteit van de zorg, door het verbeteren van de overdracht van patiëntenzorg tussen het ziekenhuis en de thuissituatie.

 

Het is bekend dat veel ‘onbedoelde schade’ zoals onnodige behandeling of langer verblijf in het ziekenhuis voorkomen kan worden, als er meer aandacht zou zijn bij verwijzing naar of ontslag uit het ziekenhuis. Dit geldt des te meer voor kwetsbare groepen als ouderen of chronisch zieken. Het HANDOVER project wil aan de hand van reeds bekende ‘best practices’ en door middel van interviews en focusgroepen met zorgverleners en patiënten komen tot ‘tools’ om de overdracht te verbeteren. Vanwege de complexiteit van de zorg zal een simpele tool niet volstaan. Het project beoogt bouwstenen aan te dragen die op maat gemaakt kunnen worden voor een specifieke locale situatie.

Het onderzoek wordt uitgevoerd in 6 landen: Zweden, Engeland, Spanje, Italië, Polen en Nederland. De betrokken organisaties zijn te vinden onder het tabblad ‘Partners’. In Nederland zijn er drie organisaties betrokken: IQ Healthcare van het UMC St Radboud, de Open Universiteit Heerlen, en het UMC Utrecht. Het Kenniscentrum Patiëntveiligheid van het UMC Utrecht coördineert dit internationale project.

 

Focus en uitvoering HANDOVER onderzoek in Nederland

Het Europese project bevat zeven onderdelen (‘workpackages’). Het UMC Utrecht is leidt  Workpackage 3: ‘Het identificeren van elementen van effectieve communicatie’,De Open Universiteit Workpackage 4: ‘Het ontwikkelen van trainingsmateriaal’., en het UMC St Radboud Workpackage 5: ‘Het evalueren van de Veiligheidscultuur’. Nadere informatie over de workpackages is te vinden onder het tabblad ‘Workpackages’.

In Nederland zijn twee ziekenhuizen betrokken bij het onderzoek ten behoeve van workpackages 2, 3 en 5: een academisch ziekenhuis en een algemeen ziekenhuis. Voor het onderzoek zullen patiënten die net ontslagen zijn uit het ziekenhuis worden geïnterviewd, en om hen heen de betrokken huisarts, de specialist en de verpleegkundige. Doel is om zo beter inzicht te krijgen in de overdracht tussen ziekenhuis en thuissituatie (zowel ontslag als verwijzing), met alle bevorderende en belemmerende factoren die daarbij een rol kunnen spelen. De geïnterviewde patiënten hebben een chronische ziekte (hartfalen, diabetes of COPD) en/of gebruiken meer dan 5 geneesmiddelen.

Behalve interviews met bovengenoemde groepen vinden er ook focusgroepen plaats met huisartsen, specialisten, (wijk-)verpleegkundigen en patiënten afzonderlijk waarin op interactieve wijze de overdracht van patiëntenzorg besproken wordt.

Verder zal één multidisciplinaire groep, bestaande uit huisartsen, specialisten, (wijk-)verpleegkundigen het proces rond de overdracht in beeld brengen via ‘process-mapping’.

Tenslotte zal via document-analyse (‘artefact analysis’) in kaart worden gebracht welke documenten in een specifieke casus gebruikt zijn en welke niet.

Voor Workpackage 4, het ontwikkelen van trainingsmateriaal, worden experts op het gebied van patiëntveiligheid en/of onderwijs en training aan professionals geïnterviewd, en worden de professionals uit de focusgroepen betrokken.

Het project loopt 3 jaar, en zal in oktober 2011 eindigen.

 

Recommend to a friend

close
  • Print
  • Recommend to a friend

Lo scopo del progetto Handover

Lo scopo del progetto Handover

Il progetto Handover ha l'obiettivo principale di migliorare la continuità del percorso di cura del paziente attraverso l'identificazione e l'implementazione di un processo innovativo per il passaggio di consegne in Europa.

Le parole chiave del progetto sono: ottimizzazione, passaggio di consegne, cura primaria, interfaccia con i presidi ospedalieri, buone pratiche, approcci standard di comunicazione riguardo al passaggio di consegne, misurazione dell'efficacia.

L'idea

La scarsa continuità in percorso di cura  che coinvolga più di un professionista del sistema sanitario, sia al momento dell'ammissione in ospedale da parte dell'assistenza primaria (medico curante e/o territorio) sia nel momento della dimissione del paziente è un aspetto cruciale della cura del cittadino. Un passaggio di consegne incompleto verso unità di cura complementari o al momento della dimissione può portare al verificarsi di eventi avversi che, se non gestiti, possono mettere a rischio la vita del paziente durante trattamenti e interventi o portare ad inutili riammissioni.  Le transizioni nel percorso di cura sono specialmente importanti per i gruppi a rischio (ad esempio anziani e bambini) e pazienti ad alto rischio con patologie multiple.

Obiettivo

L'obiettivo primario del progetto Handover è di ottimizzare il continuum della cura clinica al momento in cui la cura primaria si interfaccia con il presidio ospedaliero in modo da ridurre trattamenti superflui ed evitabili. Si propone inoltre di ridurre l'errore medico e la perdita di vite attraverso l'identificazione e lo studio di buone pratiche e altresì attraverso  la creazione di approcci standard alla comunicazione riguardante il passaggio di consegne nel momento di interfaccia fra la cura primaria ed il presidio ospedaliero. Il progetto in ultima istanza si propone di misurare l'efficacia di tali pratiche in termini di costi e di impatti sui pazienti.